Infernal Affairs

Den asiatiska polisfilmen från 2002 som i väst mest är känd som originalet till Scorsese's The Departed.

Filmens upplägg med infiltratörer på bägge sidor lagen, är både enkelt men framförallt briljant gjort. Tack vare detta så får man automatiskt ett spänningsmoment genom hela filmen och när själva filmens intrig är välgjord, så håller sig spänningen hög filmen igenom.

De asiatiska skådespelarna gör alla toppprestationer och där finns inget att klaga på. Alla lever in sig i sina roller.

Katt och råtta-leken mellan poliserna och maffian är oerhört välregisserad och jag gillar framförallt att man inte har val att berätta allt direkt. Man får reda på lite här och var, och på det sättet så fastnar filmen mer direkt medan man tittar på den.




Infernal Affairs II

Uppföljaren som utspelar sig före den första filmen i serien.
Här fördjupar man sig mer i alla inblandade karaktärer och man börjar mer och mer förstå hela trilogins övergripande intrig.
Eftersom filmen utspelar sig före den första, så för man reda på grunden till ettan. Ungefär samma princip som i The Godfather: Part II.

Filmen hade däremot inte blivit så bra om inte filmens huvudsakliga intrig hade varit svag, men tur är så är inte detta fallet.
Man får här ta del av helt andra infallsvinklar av de olika organisationerna, utan att förlora någon samhörighet med ettan.

Eftersom skådespelarna är nästan uteslutande samma som i ettan, så är det samma utlåtande. Men däremot så har de yngre skådespelarna i huvudrollerna ännu större roller i denna och de klarar det med bravur. Roligt att se så unga och rutinerade aktörer.




Infernal Affairs III

Den avslutande, men samtidigt svagaste, delen i trilogin. Allt knyts samman på ett trevligt sätt och man får reda på ännu mer i trean om alla inblandade och om olika händelser.
Det enda man kan klaga på är att det ibland blir lite väl invecklat, men det klarnar nog mer vid andra tittningen.

Det som däremot sänker betyget på den avslutande delen är dess intrig. Den känns lite väl svag och hela filmens känns mer som ett uppsamlingshit för ettan och tvåan, än en separat film för sig.
Men det fungerar om man har sett föregångarna, men om man däremot börjar direkt med denna, så är det dömt att misslyckats.