Mammut

Lukas Moodysson första internationella film sedan den lyckade debuten med Fucking Åmål för ungefär tio år sedan.
Med den här filmen går herr Moodysson mer tillbaka till den stora publiken, men trots det så lyckas han bibehålla sin egen stil och förmedla ett starkt budskap.

Filmens uppbyggnad och innehåll påminner om filmer så som Babel och Crash, och det för sägas vara ett gott betyg.
Globaliseringen dystra sidor tas upp och det är en oerhört mörk värld man får ta del av.
Lyckan är oftast som bortblåst och istället ersatt av en stor tomhet, vare sig det är på det fysiska eller psykiska planet.

Det finns inte så mycket att klaga på filmen egentligen. Vare sig dess plot, manus, regi eller de inblandade skådespelare fungera, men det känns ändå som det är någonting som saknas.
Jag kan inte direkt peka ut på rak arm vad det är, men i jämförelse med nyss nämnda filmer, som Crash och Babel, så når inte Mammut ända fram.