Public Enemies

Kombinationen Mann, Depp, Bale och gangsterdrama, lät som en blivande succé. Trots blandade reaktioner så förväntade jag en film som skulle passa mig perfekt. Det blev någonting mitt emellan.

Det första som slår en är hur välgjord Public Enemies faktiskt är. Kläderna, miljöerna och resten överlag känns väldigt tidsenligt. Många filmer lyckas med att berätta hur det var då, men här känns det snarare som om man befinner i 30-talet.



Michael Mann bevisar ännu en gång att han är en mästare på att regissera eldstrider, och spänningen stegras ju längre tiden går. Man räds heller inte för att visa våldets destruktiva tillvägagångssätt, vilket gör att det fungerar ännu bättre i slutändan.

Ja, till och med den beryktade digitala looken, som många snackar om, köper jag rakt av. Jag tycker den passar in i filmens tema överlag och på vissa ställen är det till och med riktigt snyggt.



Johnny Depp är som alltid bra i huvudrollen och det är trevligt att se honom i en "vanlig" roll.
Christian Bale gör en gedigen prestation, likaså Marion Cotillard. Men det finns även skådespelare i mindre roller som gör ett gott intryck på mig. Som till exempel Billy Crudup, Stephen Graham och Stephen Lang, vilket gör att den övergripande upplevelsen höjs.

Det som tynger ner filmens upplevelse, och sedermera dess betyg, är att jag känner att jag inte riktigt får någon kontakt med filmens karaktärer. Jag tycker man inte riktigt lär känna deras personligheter och relationer mellan varandra.
Kan inte riktigt peka på vad det är som fattas, men någon var det.

Sammanfattningsvis så är det helt klart en välgjord och sevärd gangsterfilm, men det finns bättre.