Watchmen

Mina intryck från fredagens visning är till slut samlade och jag kan enkelt konstatera att jag är riktigt nöjd med det som jag fick beskåda.

Det tog lång tid att smälta filmen, just för att den är fullspäckad med både innehåll och detaljer. Detta gjorde att jag fick uppfattningen att om man inte redan kände till historien från serieromanen, så kunde man få problem med att hänga med i alla filmens svängar.

Regissören Zack Snyder har verkligen lyckas, i mitt tycke, med filmens visuella stil och det är många scener som förundras över hur fantastiskt snygga dem är. Även om jag tyckte att slow-motion-funktionen användes lite väl många gånger, för att jag skulle vara helt nöjd.

Skådespelarna gör all ett kompetent jobb, där främst Jeffrey Dean Morgan, som The Comedian, och Jackie Earle Haley, som Rorschach, sticker ut. Jag hade gärna sett en störra djupdykning i Rorschachs historia, men jag förstår att man inte kan fördjupa sig för mycket i bioversionen.

Filmens soundtrack bestod mestadels av gamla härliga klassiker, men även några oväntade musikval, som tillsammans skapade en perfekt blandning som stärkte filmens tema.
Titelsekvensen, tillsammans med musikvalet, är bland det snyggaste jag någonsin har beskådat på den vita duken.

Sammanfattningsvis så är det en lyckad filmadaption av serieromanen, om man sen innan är fullt medveten om vissa specifika ändringar, och när eftertexterna började rulla så ville jag bara ha mer.
Bioversionen kändes som ett första smakprov inför den förlängda versionen, som förmodligen kommer resultera i att jag tycker ännu bättre om filmatiseringen som helhet.