Stumfilm är något alldeles speciellt och en intressant aspekt när det kommer till filmhistoria, en aspekt som tyvärr allt för många hoppar över på grund av åldern på filmerna. Om man ser film enbart för underhållningsvärdet så kan jag förstå om man inte gillar stumfilmer fullt ut. De kan ibland kännas aningen för långsamma och övertydliga i sin berättelse. Men sen så finns där vissa guldkorn som fortfarande håller och som dessutom lyckas kombinera en bra historia med ett tillvägagångsätt som har influerat mängder av filmer i efterhand.

För är det något som stumfilmer är bra på så är det känslan av att man för se ett riktigt historiskt dokument och något som är hämtat ur en svunnen tid. Kombinerar man även lite specialeffekter i filmerna får man en ännu tydligare bild av hur det fungerade då och något man relativt enkelt kan jämföra med dagens filmer. Så jag vill gärna slå ett extra slag för stumfilmens viktiga plats i filmhistorien och rekommendera att börja se på några av klassikerna ur den gamla skolan.

Nedan följer min topp 5 av de stumfilmer som jag gillat mest av de jag hittils har sett. För även om jag har sett en del stumfilmer i mina dar, så är det alldeles för lite och något som kommer att kompletteras framöver. Så se listan nedan som en preliminär lista, med en så kallad "so far, so good"-karaktär.

---

1. Resan till månen (Le voyage dans la lune) 1902 Mer info

• Georges Méliès klassisker från det tidiga 1900-talet och en av de första sci-fi-filmerna som gick ut på att underhålla sin publik. En film som fungerar förvånandsvärt bra med tanke på sin ålder. En sann klassiker ur den gamla skolan.
  
  

2. Chaplins pojke (The Kid) 1921 Mer info

• En av mästaren Chaplins första filmer och en av hans mest rörande. Det behövs ingen dialog för att man som publik ska förstå de känslor som strömmar genom de två huvudkaraktärer i deras kamp att få en dräglig levnadssituation. Dessutom en bra inkörsport till Chaplins andra verk.

3. Nosferatu (Nosferatu, eine Symphonie des Grauens) 1922

• Den första filmatiseringen av Bram Stokers historia om greve Dracula och enligt mig den bättre av de jag hittils har sett. Filmen gjordes utan rättigheter och således fick greven i den här filmen heta något annat än Dracula (Greve Orlok).
  
  Höjdpunkten i Nosferatu är Max Schreck i rollen som greven som med sin råttliknande persona skapande en skrämmande gestalt. Stumaspekten i filmen byggde vidare på detta, eftersom när man inte kunde höra hans röst så avhumaniserade det honom från sin riktiga personlighet.

4. Den andalusiska hunden (Un chien andalou) 1929 Mer info

• En surrealistisk film gjord i samarbete mellan konstnären Salvador Dalí och regissören Luis Buñuel. Duon lär ha sagt en gång att meningen med filmen är att man inte ska förstå den. Oavsett detta så är det en intressant film som tål att ses om, trots sina år på nacken.

5. En kvinnas martyrium (La Passion de Jeanne d'Arc) 1928

• En fransk film gjord av dansken Carl Theodor Dreye om Jeanne d'Arc sista dagar i livet. Filmen som bokstavligt talat gav det mänsliga ansiktet ett ansikte, frambringar skickligt det lidande som Jeanne d'Arc genomlider genom hela filmen.