Django Unchained
Ibland när filmtittandet börjar gå på tomgång och rutin så behövs dem; filmerna som har det där lilla extra och som gör att man åter inser varför man egentligen började att tycka om att se på film från allra första början. Huvudorsaken till att jag idag just kallar mig filmintresserad stavas Quentin Tarantino, så varje gång orden "A film by Quentin Tarantino" dyker upp på bioduken är det lite av en högtidsstund för mig. Och trots höga förväntningar brukar jag inte bli besviken, vilket visade sig bli fallet även denna gång.

Django Unchained är Tarantinos första mer renodlade västernfilm, trots att han även här blandar hej vilt mellan genrerna. Det resulterar i en spagettivästern som, likt Inglourious Basterds, tar en viktig historisk epok (slavhandeln i USA), sätter det i en klassisk genrefilm och toppar sedan hela kalaset med Tarantino-dialog.

På förhand kring filmen har det varit snack om att Tarantino mest skulle utnyttja en känslig historisk epok för sin egen underhållnings vinning, men jag tycker regissören lyckas balansera det hela väl. Filmen och våldet är mörk där den behöver vara det och komisk när den vill vara det. Just det komiska var jag förvånad över hur mycket filmen faktiskt hade i sig.

Django Unchained är nog den roligaste filmen (på ett bra sätt) jag har sett från Quentin och det är framförallt trevligt att se hur han leker på sitt eget lilla vis med givna element av en västernfilm. Givetvis i en Tarantinofilm lånas det även här ogenerat från tidigare filmer, men på ett sådant kompetent sätt att Tarantino lyckas skapa något eget utav det. Till och med filmens titelspår är lånad från en tidigare film och känns ändå som skapt för just Django Unchained.

På tal om filmens musik lyckas Tarantino ännu en gång att musiksätta sina alster väl. Från den lånade titelmelodin genom mer klassisk formad musik och mer renodlad filmmusik till modern hiphop. Den till synes märkliga blandningen till trots förgyller den utvalda musiken just sin specifika scen alldeles utmärkt. Överlag håller den tekniska biten hög klass. Fotot är utsökt och ger hela det vida perspektivet av de ödelagda landskapen likt en klassisk västernfilm. Karaktärernas kläder används även de väl både för karaktärsbyggande och komisk effekt.

Som troget Tarantino fanns där dock ett stort orosmoment inför Django Unchained. Det här var första filmen från Tarantino utan hans trogne vapendragare, filmklipparen Sally Menke som tragiskt nog gick bort 2010. Den som känner till Quentins filmskapande vet också hur pass viktig klippningen är för att flytet i hans berättelser ska fungera optimalt. Trots att den här filmen har ett me renodlat berättarupplägg än i de tidigare filmerna så lyckas Sallys efterföljare Fred Raskin helt ok med sitt uppdrag.

Så vad handlar egentligen filmen om då? I korta drag handlar den om den tidigare slaven Django (Jamie Foxx) som har blivit fritagen av den tyske tandläkaren Dr. King Schultz (Christoph Waltz) och deras gemensamma jakt på Djangos fru Broomhilda (Kerry Washington). I deras jakt intresserar de sig snart för en bomullsplantageägare vid namn Calvin Candie (Leonardo DiCaprio). Är det också något som kännetecknar en Tarantino-film så är det dess skådespelare.

Jamie Foxx lyckas väl, främst genom sitt kroppsspråk, att förmedla de innersta känslorna av sin karaktär och Christoph Waltz är återigen charmerande och tar sig med lätthet igenom Tarantinos dialog. Leonardo DiCaprio är charmerande och oberäknelig och spelar sin "pretty boy"-persona väl till sin fördel. Kul att se honom i en mörk skurkroll. Även Samuel L. Jackson gör bra ifrån sig i sitt mer nedtonade porträtt (jämfört med hans tidigare roller i alla fall) som betjänt för Candie.

Även om Django Unchained inte riktigt når upp i samma nivå som Inglourious Basterds ur hans mest senaste repertoar, är filmen genuint underhållande rakt igenom. De nästan tre timmarna som filmen bestod av gick snabbt över och nu är det väl bara att börja se fram emot vad Tarantino kommer till att göra härnäst. För någonting måste man ju som filmintresserad se fram emot i filmväg.