Att basera sitt filmmanus på en annan förlaga är ett trixigt jobb. Å ena sidan ska man bibehålla det som gjorde ursprungskällan så bra - vare sig det var en populär bok eller pjäs - men samtidigt så ska man lyckas att stå på egna ben och skapa en egen historia.

De nominerade är:



Min rangordning:

#5

Precious: Based on the Novel Push by Sapphire
Kommentar: Baserad på en en populär bok precis som titeln antyder. Trots att jag inte själv har läst boken så får jag känslan att man hade alldeles för stor respekt för boken och ville berätta allt från den. Detta gjorde att jag kände att manuset aldrig riktigt lyfte, utan det är främst de inblandade skådespelarna som är filmens stora styrka.

#4

An Education
Kommentar: Baserad på en autobiografisk artikel skriven av Lynn Barber. Det är på det hela taget en mysig historia som lyckas hålla intresset uppe, främst genom Nick Hornbys småtrevliga dialog. På det hela taget så är det dock inget som når några högre höjder och är värt några priser för mig. Det hade dock varit lite intressant om författaren till den smått fantastiske boken Om en pojke gick och vann en guldgubbe.

#3

District 9
Kommentar: Baserad på regissörens egna kortfilm, Alive in Joburg. Man lyckas direkt sätta en karaktäristisk atmosfär, bibehålla den genom hela filmen och samtidigt förmedla ett budskap utan att dra med den stora pekpinnen. En del små hål lite här och var i historien, plus en för actionladdad avslutning, drar dock ner slutomdömet.

#2

Up in the Air
Kommentar: Baserad på en novell skriven av Walter Kirn. De två manusförfattarna lyckas här förmedla Clooneys karaktärs extrema levnadssätt, utan att det komiska för övertag över det tragiska eller vice versa. Man lyckas även med konstycket att skriva in två starka kvinnliga karaktärer, något som tråkigt nog känns alldeles för sällan nu för tiden. Med det komiska och det tragiska så lyckas manusförfattarna säga något om vårt samhälle vi lever i för tillfället, oavsett om vi vill ta del av det eller inte.

#1

In the loop
Kommentar: En spinoff på TV-serien The Thick of It. Helt klart förra årets roligaste film alla kategorier och detta är mycket tack vare dess manus. Filmen utspelar sig nästan enbart i maktens korridorer, något som till en början inte verkar vara en optimal placering för komik. Ack vad förväntningar kan ha fel, för detta är en riktigt rolig satir där manuset levererar det ena citatet efter det andra. Man tar dessutom sin publik på allvar och låter inte allt eltas flera gånger om för att alla verkligen ska förstå, vilket gör att skämten inte blir urvattnade.