Tunga grejer!

Smala Sussie

En Tarantino-inspirerad gangsterkomedi på svenska i de värmländska skogarna.
Bara tanken på det låter bisarrt, men regissören och manusförfattaren Ulf Malmros trodde på sin idé, och slutresultatet blev fruktansvärt underhållande.

Filmens intrig byggs snyggt succesivt upp kring en polisintervju och likt Tarantinos alster har en bruten tidslinje, gör att man fastnar nästan direkt i filmens mystik.

Smala Sussie innehåller en drös sköna karaktärer och alla bidra till historien på sitt sätt. Förövrigt kul att se Bengt Mr. Hajk Alsterlind i en liten roll.

Soundtracket är välkomponerat och hjälper till att förstärka en hel del scener under filmens gång. Det har blivit en liten personlig favorit och förtjänar sin plats i soundtrackssamlingen.

Sammanfattningsvis så är Smala Sussie bland 2000-talets absolut roligaste svenska filmer och gör att man återfår respekten för svensk film igen.
 

En av Nordens största E-handelsbutik firar 10år och gör det med fina priser.
Varje dag så finns det ett dagens erbjudande, men även en filmkampanj som jag tycker är intressant.
CDON säljer nämligen ut en drös med riktigt bra filmer där två filmer kostar 149kr. Rena rånet och tillsammans med ett studentkort, fri frakt, så blir det ännu bättre.
 

Watchmen

Mina intryck från fredagens visning är till slut samlade och jag kan enkelt konstatera att jag är riktigt nöjd med det som jag fick beskåda.

Det tog lång tid att smälta filmen, just för att den är fullspäckad med både innehåll och detaljer. Detta gjorde att jag fick uppfattningen att om man inte redan kände till historien från serieromanen, så kunde man få problem med att hänga med i alla filmens svängar.

Regissören Zack Snyder har verkligen lyckas, i mitt tycke, med filmens visuella stil och det är många scener som förundras över hur fantastiskt snygga dem är. Även om jag tyckte att slow-motion-funktionen användes lite väl många gånger, för att jag skulle vara helt nöjd.

Skådespelarna gör all ett kompetent jobb, där främst Jeffrey Dean Morgan, som The Comedian, och Jackie Earle Haley, som Rorschach, sticker ut. Jag hade gärna sett en störra djupdykning i Rorschachs historia, men jag förstår att man inte kan fördjupa sig för mycket i bioversionen.

Filmens soundtrack bestod mestadels av gamla härliga klassiker, men även några oväntade musikval, som tillsammans skapade en perfekt blandning som stärkte filmens tema.
Titelsekvensen, tillsammans med musikvalet, är bland det snyggaste jag någonsin har beskådat på den vita duken.

Sammanfattningsvis så är det en lyckad filmadaption av serieromanen, om man sen innan är fullt medveten om vissa specifika ändringar, och när eftertexterna började rulla så ville jag bara ha mer.
Bioversionen kändes som ett första smakprov inför den förlängda versionen, som förmodligen kommer resultera i att jag tycker ännu bättre om filmatiseringen som helhet.
 

Filmen Forrest Gump, från 1994, känner väl alla till vid det här laget. Filmen är ganska omfattande, då den går igenom en stor del av USA's 1900-tals historia och utspelar sig på ett stort antal platser runt om i världen.

Men det avskräcker ändå inte någon från att göra en "en minuts"-variant, dessutom under en tagning och ändå få med en stor del av filmens innehåll.
Det gjorde nämligen en grupp elever, från the University of York Filmmaking Society, till en tävling anordnad av filmtidningen Empire.

Se och njut på kreativ filmkonst, som motbevisar tesen om att episka filmer måste vara minst tre timmar långa, för att man ska kunna uppskatta dem.

Regissören Guy Ritche har på senare tid tappat lite av sina fingertoppskänsla när det gäller film, men man ska ha i åtanke att bland hans verk finns två av Storbritanniens bästa, enligt mitt tycke, filmer genom tiderna.

Ritches långfilmsdebut Lock, Stock and Two Smoking Barrels överraskade filmpubliken direkt och gjorde Guy, tillsammans med Jason Statham och förra fotbollsproffset Vinnie Jones, till stjärnor över en natt.
Men det var i och med hans andra film, Snatch, som han verkligen fastställde sin status som filmskapare.
Snatch är en hysteriskt roligt gangsterkomedi som inkluderar en drös riktigt intressanta och bisarra karaktärer.

Filmen är väl sevärd och det räcker gott och väl bara med att få se Brad Pitt spela en tattare.

Jag har uppdaterat min personliga sida ytterligare och nu inkluderar den även några av mina tidigare följetonger här på bloggen.
Kolla gärna in den via länken under profilbilden till höger eller via länken här direkt.

Ännu en gång är det dags att dyka in i Youtube djupa videoarkiv och lyfta fram en kanal som göra den gråa vardagen lite intressantare.
TomSPerkins heter individen som är under lupp den här gången och det hela handlar om det senaste som händer och har hänt i filmens underbara värld.

Ungefär en gång i veckan så rapporterar Tom om spännande nya projekt som är på gång, nya rörliga bilder från kommande filmer, en liten sammanfattning om vilka filmer som går upp på bio (UK) och slutligen avslutas det hela med en liten recension.

Det visuella är det inget speciellt med direkt, utan det fina med Perkins filmklipp är att det mesta som man behöver veta om film, för att hålla sig uppdaterad, finns här. Snabba och kortfattade nyheter, men ändå med en personlig touch, gör det sevärd och vid varje avsnitt så finns det länkar, i informationsrutan på Youtube, till allt som han nämner i klippet.

Så om du vill hänga med om vad som händer i filmens värld, så är det TomSPerkins du ska rikta in dig på.

Gran Torino

En alldeles underbar film, främst tack vare Clint Eastwoods insats. Mannen visar att han fortfarande kan agera och hans regi finns ingenting att klaga på heller.

Clintans karaktär är så där härligt konservativ och man kan riktigt förstå att han har varit med om mycket i sina dar.
Filmens intrig fungerar genom hela filmen och man vet inte riktigt vad som kommer hända härnäst. Dessutom så gillar jag filmens avskalade och jordnära karaktär, som gör att man känner mer för karaktärerna.

Det man kan klaga på filmen är skådespelarinsatserna runt omkring herr Eastwood inte är dem bästa. Men om man har i åtanke att det är första gången många av dem agerar på den vita duken, så fungerar det ändå hela ok i slutändan.

Men när allt kommer omkring så är detta Clint Eastwoods film och om ryktet stämmer gällande att detta är Clintans sista skådespelarroll, så slutar han verkligen med flaggan i topp.
 

Tidigt nästa vår är det äntligen dags för parodirullen Kommissarie Späck  att få premiär. Första ryktet som jag själv hörde om långfilmsplanerna var i Filmkrönikan våren 2008, då filmens kommande regissör Fredde Granberg snackade spoof-filmer och berättade stolt att Sverige snart skulle få sin första film i genren.

Kommissarie Späck är ursprungligen skapad som pausunderhållning på Guldbaggegalan och har varit två år på på raken (2007 & 2008) och har snabbt blivit en internetfavorit.
Späck driver hejdlöst med svenska polisfilmer i allmänhet och Beck-filmer i synnerhet. Det är just roligt att upphovsmakarna till Kommissarie Späck har valt polisfilmer, då det produceras sådana i Sverige på löpande band. Själv tappade jag intresse för genren vid första rundan av Beck (har aldrig direkt uppskattat serieproducerade filmer).

Dessutom så är det trevligt och se svenska filmer som inte tar sig själv på för stort allvar. Det mår svensk filmindustri bra av och det ska uppmuntras i största möjliga mån.
Visst är det dyrt att göra film, men det behöver inte betyda att man inte har roligt under arbetets gång.

Först nästa vår får vi se hur resultatet blir, men så länge så kan man ju spana in de gamla Guldbagge-klippen.